Min far är gammal och skröplig. Nästan helt blind och på ben
som knappt bär, njuter han den svenska välfärdens ynnest på åldringsinstitution.
Utmattad av leda och omgiven av oroliga anstaltssjälar, säger han inte så
mycket dessa dagar, lyssnar mest på radio. Då plötsligt, häromdagen, propsade
han på att få skicka in ett stycke dagsvers till den stora draken han för 25 år
sedan regelbundet medverkade i. Han dikterar och jag hjälper honom med ett mail
till tidningens kulturredaktion. Snabbt kommer ett refuserande svar: - vi tar
sällan in poesi och tackar därför nej även denna gång.
Att strofen är en alludering på EM finalen i fotboll och travesti
på Stagnelius dikter Näcken och Dialog, hade nog undgått redaktionen.
Kvällens
guldmoln fästet kransa
elvorna på ängen dansa
och
den tårbeträngda hjälten
bärs
ut på bår från olympiska fälten.
Ack,
brister ej världsäggets högblåa skal?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar