Nåja, det är väl egentligen ganska mulet när vi närmar oss
Grums stolthet Borgvik, men när en solstråle för ett ögonblick bryter igenom molnen,
gnistrar det till i Värmelns vatten.
Vi vill visa hitresta bekanta lite Värmland, och Borgvik med
värdshus och hyttruin, är ett klassiskt utflyktsmål. I min barndom var ett besök
på Kungskvarnen närmast en ritual, alltid uppskattat av amerikasläkten på resa
genom Sommar-Sverige.
Ett medelålders par från Stockholm har tagit över
restauration på stället. Vi önskar dem all lycka, men idag är väntan på
servering olidligt lång. De verkar gruvligt misstagit sig på tillströmningen av
gäster denna midsommardag.
Stela och lätt uttråkade drar vi oss ner till konsthallen
Sliperiet. Öppnat för något år sedan är det ett hyfsat anspråkslöst ställe med
årets utställning uppdelat på färgsprakande men kitschig glaskonst
(ovanvåningen) och en samlingsutställning ganska disparata konstnärer och
fotografer. Ovanligt nog verkar allt vara till salu, alla verken har
prislappar. De foton som visas känns som kvarlämnat gods från Fotografiskas i
Stockholm utställningar de senaste åren. Men de fåtaliga verken och närheten i
den här miljön ger kanske en extra dimension. Och fotografen Mats Bäcker kommer
ju från Hagfors några mil härifrån, även om motiven oftast är gamla rockikoner
från förr. Hursomhelst bjuds på oväntade möten i den sommar på den värmländska
landsbygden.
På vägen tillbaka ljuder i bilen Fröding återigen den
senaste musiktappningen och vi passagerare sluter ögonen.
…och omkring står den
härliga skogen grön, bakom ängarnas gungande gräs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar