onsdag 22 februari 2012

Jacob Dahlgrens lek med blyertspennor


Jacob Dahlgren har varit med några år och presenterat sina verktyg, tumstockar och färdigtillverkade föremål, placerade i former och mönster. Hans lek med blyertspennor på årets konstmässa Market (på Konstakademien i helgen) är en av de verk som sticker ut när vi snabbt passerar genom utställningsalkoverna.

Market är kommersiellt javisst, men ett bra tillfälle att på ett par söndagstimmar uppdatera sig på vad som ställts ut på de viktigaste gallerierna den senaste tiden.

måndag 20 februari 2012

Le Corbusiers betong står pall

Jag slår till sist upp julklappsboken ”Under omprövning: En antologi om konst, kanon och kvalitet - Johan Lundberg (red) 2011” och kommer snabbt till Theodore Dalrymple text ”Den inhumane Le Corbusier”. Redan för ett ar år sedan publicerades texten i ett nummer av Axess Magasin och Theodore Dalrymple (pseudonym för den engelske essäisten Anthony Daniels) fick driva sin tes om Le Corbusier hänsynslöshet och okänslighet för bestående estetiska värden, som orsak till hans många misslyckade projekt. Som ensam text är essän kanske lite väl ensidig, är det verkligen modernismens fel att det gick snett med stadsplanering av citykärnor och förorter under andra hälften av 1900 talet?

Vid ett kort besök i Tokyo i slutet av förra året hann jag med att ta hissen upp de femtio våningarna till Mori Art Museum i Roppongi Hills Mori Tower. Då var jag lite besviken, eftersom den tillfälliga utställningen helt tillägnats en genomgång av Metabolismen, en arkitektonisk inriktning jag inte kände så väl och inte tyckte verkade spännande. Men det var svårt att inte fascineras av den ambitiösa genomgången av 60 och 70 talens japanska utopiska idéer om de moderna organiska statsbyggande. De biologiska referenserna bara som analogier, allt skulle skapas i stål och betong.

Viss tänkte jag på Le Corbusier och han galna ombyggnadsplaner av Stockholm när jag stod framför jättelika skisser över ett ombyggt Tokyo och stadsmiljöer som till och med fyller Tokyobuktens vattenyta. Inte mycket blev byggt dock, egentligen bara Nakagin Capsule Tower Building från 1972, som lustigt nog reste sig bara nått kvarter från mitt hotell, precis vid den upphöjda expressvägen mitt genom Tokyo Shimbashi.

När jag nu lägger julklappsboken om modernismens förräderi åt sidan, erinrar jag mig att i början av förra veckan (13/2) stod en liten notis i SvD att La Cité Radieuse, Le Corbusiers bostadskoloss i Marseille, hade eldhärjats. Nu verkade det inte vara så farligt, huset är stabilt (Le Corbusiers talade om sin "kära, trogna betong") och förgås inte så lätt av lite brandrök.